Linnéa på landet

Sen var det ju det här med upphängning av tvätt.. Lägenheten har iofs ett flyttbart tvättställ, men det brukar mina roomies beslagta, så idag fick jag en tvättlina från en av finskorna... Och löste problemet på detta vis:

Det är till att vara uppfinningsrik när man bor trångt! Har nu värmt upp mitt rum med 11 värmeljus och ett kronljus, varje värmeljus motsvarar värmen från en människa berättade min kloke kollega häromdagen.. I så fall är mitt rum verkligen crowded nu.. =)

Nåja, ju varmare desto mindre nu desto snabbare torkar tvätten, o desto mindre kallt är det imornbitti när jag ska upp..

Nu ska jag se Evita, har aldrig sett den.. det är sådags nu!

Puss

Jag känner mig urstark då jag faktiskt är stark nog att klara av att åka till ett nytt land, lära känna nya människor o lära mig ett nytt yrke. Jag är grym!

Samtidigt känner jag mig extremt sårbar... Jag försöker att inte tänka på mina älskade hemma för mycket, för jag vet att det kan brista, jag saknar er något enormt redan nu! Att höra att jag är saknad både värmer och bränner, för jag vet att saknaden kommer bli större med tiden.

Jag gillar verkligen Haag o Holland men skulle gärna även flytta hit mina älskade om jag hade kunnat. Vill visa er min nya stad, ta med er på shoppingrundor, till vårt blivande stammis-fik och upptäcka landet ihop med er.

Åh jag önskar att ni alla kunde komma hit innan det är dags för min hemfärd i juli...

Puss

I närheten av den butiken hittade vi ett supermysigt brittiskt café med färskt mynta-thé och färska hemgjorda scones med grädde o sylt på. De älskade verkligen Diana där, bilder på henne över hela väggarna. Dit ska vi lätt gå igen, måste ju vara perfekt att bakis-bruncha där...

Med långa dagar på jobbet har jag tyvärr inte hunnit se så mkt av stan än. Har hunnit med nån öl på en mysig pub och igår var vi ut och käkade tapas med finnarna.

Igår var vi till IKEA en vända, chefen var ursnäll o körde oss dit efter jobbet o sen hela vägen hem, Viktor fick sin lägenhet igår så han behövde en madrass o lite annat smått o gott.. Själv köpte jag ett extra set lakan och lite ljus för att hålla igång värmen och mysfaktorn i mitt lilla iskalla rum. Börjar redan känna av det här med att leva med tre främlingar. Majoriteten av dem är supertrevliga men den tredje har redan en förmåga att driva mig till vansinne genom att ta upp hela det minimala frysfacket med bröd (?!), vrida ner värmen till minimum och dessutom lämna post-its om att hålla värmekostnaden nere. Lappar gör mig tokig, föredrar samtal.. Nåja, vi lär ju skruva runt det där värmeaggregatet några gånger innan sommaren kommer.

Nu är det i alla fall helg så jag ska värma på lite mat och sen klä mig för pubkväll! Imorn eller på söndag tänkte vi ta oss ner till stadens marknad som tydligen ska vara den största i Europa, verkar grymt! Sen lär vi ju se oss runt i centrum också. Blir grymt! =)

De första veckorna lär jag inte orka se så mkt av stan på vardagarna.. Ska lära mig allt jag kan om alla de vanligaste drogerna och hur man testar personer som använt dessa under den närmaste veckan. Därefter kommer vi börja kontakta kunder, lära oss ordersystemet och lagersystemet.

Gillar kollegorna mer o mer.. Ska hänga med Viktor i helgen, vi tänkte se oss om i stan, hitta ett trevligt ölställe, eventuellt åka ut o kolla var beachen ligger o sen parta loss på puben där vår kollega Ryan jobbar. Känns skönt att vi faktiskt är två som är helt nya i stan o landet.

Eftersom vi mest sitter still på ett kontor hela dagarna tänkte jag försöka promenera så mkt som möjligt när jag har chansen.. Promenerar ner till jobb-tramen, hem ifrån den och tar mig en promenad till affären på lunchen.. Behöver luft och promenader är ju bästa sättet att se stan!

Ikväll testade vi en snabbmatsrätt som Ryan tipsade om. Pommes, finskuren kyckling, smält ost och såklart majonäs på det. Majonäs verkar de äta på allt! Rätten påminde lite om kebab, fast mycket godare kött! Sen gick jag en helt annan väg hem än jag brukar göra. Jag gillar verkligen den här stan, riktigt charmiga byggnader med vinklar och vrår, fast det märks att holländarna är vana vid små ytor, verkar som om trappor inte får ta någon plats, de byggs verkligen superbranta och med smaaaala trappsteg inomhus.

Nu är det dags att sova, imorn är det först jobb som vanligt, sen är det min tur att städa hemma och sen kommer the landlady för kontraktsskrivning.

Nattnatt!

Viktor, min enda kollega i det svenska teamet verkar trevlig o lagom seriös.

Svenskan som lär upp oss är också trevlig men tyvärr skadad o går på starka smärtstillande så fick nog inte en så tydlig bild av henne..

Finskorna är urgulliga, de tog med mig o Viktor till en irländsk pub idag efter jobbet, känns superskönt att redan ha härligt folk att hänga med! Dock byts ju nästan alla ut under februari då nästa gäng interns anländer från Finland, men har rätt höga förhoppningar på dem, då kommer ju jag dessutom ha lite mer koll på stan o få äran att guida dem istället! =)

Jobbet i sig verkar inte supersvårt, det är dock en del att lära sig.. Jag kommer främst vara ansvarig för försäljningen av drogtester så nu ska jag lära mig allt jag bara kan om droger, vet inte om mamma o pappa blir så stolta över den kunskapen.. Men jag behöver ju iaf inte prova dem.. =)

Nu har jag precis testat att laga mat på gasspisen.. Och överlevt! =D Brände inte upp nån o kom ihåg att stänga av gasen efter mig!

Jag är rätt slut efter jobbet, så ska nog ta mig en dusch, o sen bädda ner mig i min tältsängsvariant till bädd och se på en film o försöka somna tidigt så jag orkar ta in all ny information imorn..

Puss

Det är mycket känslor i att lämna allt och alla, släppa allt och bege sig ut på ett nytt äventyr alldeles alldeles ensam. När man är liten o trött, då är det lätt att fokusera på det negativa, att verkligen känna sig ensam, sårbar och övergiven. Men jag väljer att se det positiva, jag får än en gång stå heeeeelt själv på mina egna ben. Skiter det sig, då får jag lösa problemet själv, jag måste vara utåtriktad och ta för mig, både på jobb och i privatliv. Jag måste se till att själv sysselsätta mig för att faktiskt få ut det mesta av det här halvåret...

Min mormor skrev så vackert på ett kort hon skickade med mig hit...

"Att mötas och skiljas, det är livets gång...

Att skiljas och mötas, det är hoppets sång..." 

De orden bär jag med mig, och hoppas på att möta fantastiska vänner härnere, underbara kollegor och sjyssta lägenhetskompisar... Man kan bara göra det bästa av dagarna. Se det positiva och lägga en duk över det negativa...

Imorgon börjar jag nya jobbet, känns spännande och lite pirrigt, men jag är ändå förvånad över hur duktig jag är på att faktiskt släppa nervositeten och ta det som det kommer.. Jag lyckades till o med somna på flyget ner idag.. Otroligt avslappnande! =)