Levande inredning?

Katter.. är de inte ett av de vackraste djuren? Egensinniga och oberoende på så många vis, det är ju en stor del av deras charm. Att de egentligen inte är så beroende av oss, till skillnad mot hundar, men ändå väljer vårt sällskap...

Syrrans katter har tagit en naturlig plats i min lägenhet. Det är främst Frida som flyttat in på deltid hos mig, hon sover oftast här, har som hobby att få mig att snubbla på henne då hon springer framför mina fötter och aldrig lämnar mig ifred... Riktigt litet charmtroll...



Här har ni Frida i färd med att följa med ner till källaren för en dusch..



Viggen däremot är lite lugnare och mindre krävande. Han kommer in ibland o kollar läget, har väl endast sovit över 2-3 gånger... Han är en riktig skönhet! '

Katterna kommer aldrig över tillsammans, de är syskon men tycker verkligen inte om varandra.. Annat var det när de var små, då var de urgoa mot varandra!

Avlivning

Något man lär sig efter ett liv med många djur är att man en dag kan komma att vara tvungen att ta beslutet att avliva djuret.

Bonnie var det andra djuret jag var med under avlivningen på. Första gången var det Molle, vår älskade birma-katt, detta var för många år sedan men jag minns det fortfarande som en rätt fin upplevelse. Den gången gick vi dock in genom den vanliga entrén på Strömsholm, fick vänta i väntrummet tillsammans med alla andra oroliga djur och sen gå in till ett rätt så sterilt rum. Molle som bara åkt transportbur ett fåtal gånger under sitt liv blev såklart väldigt rädd av denna upplevelse och var uppstressad när vi kom in i det sterila rummet. Han fick en spruta och vad jag minns tog det ganska lång tid innan han efter att ha trampat runt oroligt en stund på svettiga tassar äntligen fick somna in.

Denna gång fick vi gå in genom en separat ingång med eget väntrum. Ensamma satt vi där pappa, jag och Bonnie och väntade. En sköterska hämtade oss och vi fick komma in i ett rätt så ombonat rum där vi fick en förklaring om hur proceduren skulle gå till. Bonnie fick ligga på en pläd på britsen och även om hon var lite nervös så höll hon sig lugn när sköterskan satte in kanylen i hennes framben. Därefter fick vi vara själva en stund med Bonnie som fick komma ner o gosa på golvet. Efter en kvart kom en veterinär in med tre stora sprutor.. Efter lite vänligt prat började hon ge Bonnie sprutorna. Efter bara en halv spruta märkte man hur Bonnie fick svårt att hålla upp huvudet, hon lade sitt huvud mot mitt ben och efter två sprutor kände jag hur hon slutade andas... Jag blev chockad men också lättad över att det gick så snabbt...

Vi fick sitta kvar en stund för att säga våra sista farväl och ge Bonnie våra sista kramar.. Det var en fin stund, oerhört sorgligt såklart.. Vår livskamrat är borta.. Efter 13 år av den kärlek hon gett och fått är hon nu i himlen eller var man än hamnar, i sällskap av farmor och sin bästa vän katten Mimmi...

Jag är glad att jag var med idag.. både för min egen skull, för Bonnies skull och för pappas skull..

Ett brustet hjärta... det går nog att laga med Karlssons klister..



Bonnie



Nu sitter jag och väntar på att pappa ska hämta mig. Idag ska nämligen vår älskade vovve få somna in. Hon har levt ett långt liv på landet och fått vara med om mycket. Men som det oftast är när man skaffar ett nytt djur så vet man att det en dag är dags för dem att somna in. Nu har den stunden kommit för Bonnie.

Så det blir ett besök på Strömsholm under eftermiddagen. Sen åker vi nog hem hit och tröstfikar lite...

Tungt det här...


Snö, underbara snö!

Jag var hem till Östjädra igår för lunch med mormor o mys med mina två hårbollar Mimmi o Bonnie...



Jag tycker att träd blir ännu mysigare när de är vita... =)



Bonnie tyckte också om snön... särskilt att rulla sig i den.... =)

Hundvakt!

Idag är jag hundvakt hemma i Östjädra under förmiddagen...



Bonnie-skruttan är oförskämt pigg för att vara snart 12 år och nyopererad...
Hon vill inte ligga still en stund o sålänge hon slipper tratten på huvet så är hon rikigt glad...
För er som inte redan visste så har hon haft inflammation i livmodern så hon var tvungen
att opereras för att bli bra...
Nu ska min lilla älskling få sig lite lunch.. fil o pannkaka... mumsig kombination enligt henne...


Älskade...

Min älskade lilla pålle Apricot Brandy blev 2:a i Årets Häst omröstningen i globen förra helgen!



Här står det mer om min gamla ponny! Ett riktigt litet busfrö är han, och ett sånt
charmtroll så man bara inte kan vara irriterad på honom heller...

Årets häst 2008

Fick mail ifrån min gamla pålle Brandy´s ägare idag...
Han är en av 8 hästar som är nominerade till Årets Häst 2008 som avgörs i globen under årets Horseshow i Libresse monter!
Åker någon dit, rösta på denna lilla stjärna!
Apricot Brandy, en riktig liten charmknutte!





Puss!


Brandy!

Igår tog jag med mamma till Arboga för att hälsa på min gamla pålle Brandy. Han var verkligen sig lik, en riktig liten charmör med sitt pussande o gosande. Tyvärr är han ju halt, har nu blivit triangelmärkt, vilket betyder att han aldrig mer kommer få tävla. Michaela som har honom nu verkar jättegullig o vettig. Kändes jättebra att veta att han har det så pass bra. Synd med triangelmärkningen men han verkar vara i fin form och ha ett väldigt fint stall att stå i.


Min gamla pålle

Det roligaste var nog att han står hos grannarna till mammas kusin. Så efter besöket åkte vi till Ann-Sofie o kollade på nya huset o kattungarna. Sen var det lunch i Arboga och blominköp på Karlssons i Köping.

Ikväll ska jag åka till IKEA o handla grejer till hallen. Hoppas jag får med mig några av tjejerna..


Nu tvättar jag för fullt.. Massa tvätt efter renoveringen, allt var ju liksom täckt med gult damm..


Sirka!

Nångång under förra våren drömde jag om min gamla bästa kompis, Sirka...
Hon var min första egna häst och verkligen den bästa av hästar! När jag vaknade fick jag en känsla av att "Jag måste träffa henne, nu!" Då bodde vi i Örebro så det tog ett tag innan jag kunde åka förbi den "nya" familjens gård. ((de hade haft Sirka i ungefär 8-9 år så ny...?)) När jag väl kom dit var ingen hemma, och sen dess har jag intalat mig att känslan bara varit nåt konstigt infall.. Det rann ut i sanden...
Nu hittade jag av en slump Jessica, ägaren efter mig, på Facebook... Så jag mailade o frågade om Sirka levde...
Hon dog för ca ett år sen...
Var det ett varsel jag fick?

Jag kommer alltid att minnas Sirka.. Min bästa vän... När livet var jobbigt brukade jag gå ner o sätta mig i hennes box när hon åt... Satt där o grät medan hon puffade på mig med nosen o försökte få mig på bättre humör..
Jag har så många minnen av henne.. Alla hopptävlingar, alla avramlingar, midnattsritter, hästbad vid Borgåsund, alla roliga och mysiga skogsritter... Hon var nog den mest personliga häst jag nånsin träffat... Det finns ingen bättre!

Shit, vad sentimental jag blev.. gråten i halsen, men  jag visste ju... jag visste att hon inte kunde leva nu... Hon skulle varit 28 nu, men dog när hon var 27...

Min älskade vän... Du kommer alltid finnas i mitt hjärta, i mina tankar.. Vila i frid....

image36

Hundsambo!

Inatt åkte Andreas till Mallorca, så då passade jag på att hämta Bonnie, mina föräldrars golden för lite sällskap under den kommande veckan.
Hon är 11 år och har alltid varit en väldigt lugn och balanserad vovve, men nu när hon har börjat äta medecin för sina gamla leder har hon nu blivit lycklig igen. Underbart att se!

Ikväll kommer Nina och hennes vovve Simba över så ska vi se om Bonnie och Simba blir vänner. Hoppas verkligen det! Vore nog kul för oss alla.

Nää nu ska vi ut på en sen lunch-promenad sen ska jag handla inför kvällen.

Puss o kram skumbanan!

En katt i vårt hem!

Så har hon då äntligen kommit, och installerat sig själv som härskarinna här hemma. De första timmarna gick hon mest runt och kollade in allt i lägenheten. Kändes jätteskönt att hon inte bara kröp in i ett hörn för att gömma sig. Vi lade oss för att kolla på tv och då började hon komma fram för att gosa.
Imorse när jag vaknade så kom hon direkt fram så vi gosade lite på soffan.
image9

Hon tycker om att sitta i fönstret och titta ut på vad som händer i Rundeln.
image7
Soffan är också ett favorittillhåll...

Imorgon kommer hon!

Japp, imorn kommer lilla Suzette äntligen hem till oss! Igår åkte vi runt och köpte grejer till henne. Det blev förutom mat, sand och leksaker även dessa:

image6image7image8
Alla från IKEA:s serie "Bästis". Hoppas hon tycker om dem och känner sig som hemma med dem. Matskålarna och kattlådan har fått sina platser redan, men sängen vet vi inte riktigt var vi ska ställa. Ska försöka få tag på en fin klätterställning snart också.

Ska bli så mysigt att få hem henne!


Suzette!

Så har det hänt, vi har bestämt oss för att skaffa katt!

I onsdags åkte vi till katthemmet Huskatten. Träffade en massa söta kissar men ingen som riktigt kändes rätt, tills vi fick komma in till Suzette. Det var kärlek vid första ögonkastet! Hon låg där och tittade på oss med sina gula vackra ögon och vi båda kände att hon valde oss till sina nya familjemedlemmar.

image2


Bild lånad från Huskatten.com
Kan ni förstå att en sån skönhet har varit hemlös?


Vi ville inte förhasta oss utan funderade fram till fredagen, sen åkte vi nervöst till katthemmet igen, och hon fanns kvar! Så vi la en handpenning och nu förbereder vi oss för fullt för att hon ska känna sig så bekväm som möjligt hemma hos oss!
A hävdar bestämt att hon inte kommer få ligga i sängen, men jag tror inte det kommer dröja länge innan han låter henne gosa in sig på hans kudde.


Nåja, nu ska jag se en film, plugga o sen ska vi till IKEA o köpa matskålar, kattsäng och lite annat smått o gott till vår nya princessa!

RSS 2.0